Dear you, Jag vet att min blogg var inte så optimistisk, men jag måste gå vidare, och jag lovade dig att aldrig se tillbaka. Det var svårt de sista dagarna, men jag insåg att jag måste hålla mitt löfte, Det handlar om framtiden nu. Jag måste börja känna mig levande igen, för jag har varit döende inne. Jag önskar jag hade någon här ställa några råd, eftersom jag ibland inte kan se ljuset längre. Men det kommer att bli bättre. Jag lovar.

Åh älskling, du vet inte hur jag längtar efter att åka tillbaka till Sverige med dig. Även om det bara var för en semester. Kanske vi måste köpa ett lite hus där, eller bara en lite husvagn. Ett ställe att gå till när allt blir svårt. Our own little paradise, wouldn't it be great ?

I am kind of worried about the meeting this wendsday. I have to represent my colleagues there but I feel like I will not be able to. I know the most people there, but all the bosses will be there, even the big boss of the hospital. What if I say something wrong ? I'll be the youngest person there ! I don't know if I'm able to take this responsability. But on the other side, my self-confidience will grow, 'cause they believe in me. They trust me, they believe in the fact that I will do a good job there. My doctor also said that I should not be afraid there. She told me that I need this kind of stuff to work on myself. Well, maybe she's right, and maybe it's good for me. But I wish she could take my nerves away.

xoxo
EnVansinnigFlicka

Älskling, jag önskar du var här, bara ha kul, inte tänka på någonting. Tömning mitt huvud, tömning mina känslor. Det är verkligen vad jag behöver.